Det kvittar om du så pluggar in alla världens spelhandböcker helt utantill, om du inte har disciplin nog att konsekvent tillämpa dinaspelkunskaper kommer skickliga motspelare att kunna plocka dig ända in på skelettet.
Det som räknas är inte hur bra du teoretiskt kan spela, utan hur bra du spelar.
Den sorgliga sanningen är att ingen kan sätta krokben för dig vid pokerbordet lika effektivt som du själv. Lär dig att vänta på en bra hand istället för att jaga den. Lär dig att kasta en bra hand när du inser att den är uppe mot en annan som är bättre, även om det bara hade krävts en enda femma till för att syna. Lär dig att tålmodigt lägga dig i giv efter giv trots att det kliar i fingrarna efter lite action, och senaste gången du hade goda kort på handen var när Thorbjörn Fälldin var statsminister.
Om du i längden förlorar i poker, beror det på att du blir utspelad. Det finns en orsak till att du förlorar, även om du inte kan räkna ut varför.
I det korta perspektivet är allt möjligt.
Även en världsmästare kommer, om han bara har två par, att förlora mot en nybörjare som har haft turen att få ihop en triss. I längden jämnar dock bra och dåliga kort ut sig. Om du konsekvent förlorar i poker måste du självkritiskt analysera situationen och ta reda på varför.
Det finns i kasinobranschen en klassikervits om mannen som har rest på semester till Rivieran. Hela tiden medan han ligger på badstranden hör han en röst inne i huvudet som viskar"Nummer 20 svart ... nummer 20 svart ..." tills han inte längre kan stå emot, utan beger sig till kasinot i Monte Carlo. Där växlar han in hela återstoden av reskassan i marker och satsar alltihop på nummer 20 på rouletten, varpå nummer 9 rött kommer upp och rösten inne i hans huvud besviket väser: "Sk-t också ..."
Så är det i praktiken för de flesta av oss när vi spelar. Vi måste ständigt kämpa emot de förrädiska inre lockropen: "Äsch, så dåliga är väl inte de där korten, ta chansen vet jag!", eller "Har du redan satsat 50 pix i potten kvittar det väl om du lägger 10 till för att syna."
OK, jag vet. Poker, liksom de mesta spel, kan vara extremt frustrerande. Du förlorar en pott du borde ha vunnit, du lägger dig mot en billig bluff, det enda kortet i hela leken som kan rädda din motspelare är givetvis det som slås upp, för åttonde gången under kvällen drar du till en flush och missar. That's life.
Poängen är du måste kunna rycka på axlarna åt de oundvikliga motgångarna och ändå fortsätta att spela ett disciplinerat spel. Analysera efteråt situationerna för att komma underfund med vad du gjorde för fel, och lägg erfarenheterna på minnet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar